Nu är jag i alla fall tillbaka efter att ha företagit mig en ytterst okaraktäristisk kvällspromenad. Efter jobbet kände jag mig nämligen alldeles för rastlös för att spendera återstoden av kvällen i en bastu till lägenhet, så rätt vad det var befann jag mig utomhus med snörda skor och huvudet fyllt av norrlandsromantik. Allteftersom jag gick ersattes dock den luftburna värmen av mygg och slutligen sprang jag gatlopp för att undkomma de blodtörstiga flygfäna.

Alltså. Myggor. Det tar emot att säga detta, men jag föredrar nog åmande Twilight-vampyrer framför dessa vilda bestar. De förstnämnda verkar åtminstone följa en hederskodex medan myggorna attackerar utan urskiljning. Jag orkar inte med fler bett. En attack till, och jag ser ut att ha återvänt till de traumatiska dagarna som pubertal unge med överskott av finnar. Orkar inte.