Stoned on loneliness and movies
Ibland får man motta samtal som stjäl all syre man lagt på lager och som lämnar en ekande tom inombords. Det är sådant som hör livet till, men något man sällan kan förebereda sig på. Ikväll fick jag ett sådant telefonsamtal och det lär ta mig cirka trehundrafemtio minuter att bearbeta det hela.
"Vi kommer och hämtar PS3:et nu. Simon behöver det i helgen."
Riskerna med att ha delad vårdnad om en spelkonsol är många, och idag blev jag alltså varse om en av dem. Förvisso nyttjade jag den inte till något ädlare syfte än att se film, men jag känner mig likväl... bestulen. Förådd. Dessutom blev jag just varse om att jag saknar skjuts till lördagen, och ordnar det sig inte kommer jag utan tvekan att gatecrasha lillebrors tillställning hemmavid. Högförräderi har ett pris.
Hade jag inte varit hos bror i helgen hade jag lätt hängt med på festen, och du kunnat sova hos mig. Inte lätt jämt. :(
Hade ja varit SKELL, hade jag mer än gärna kört dig
kram