Det har gått så pass lång tid sedan jag kom hem från Thailand att resan börjar kännas som ett preskriberat brott. Kanske dags att sammanfatta allt innan jag blir alltför ålderstigen och faller offer för senildemensen? Visserligen var höjden av dekadens på denna familjesemester typ att mitt tioåriga kusinbarn försökte gifta bort mig med den lesbiska granntjejen, men vi måste alla börja någonstans. Och då jag sedan några dagar tillbaka håller såväl mina som Steffes och kusinernas bilder som gisslan finns inte längre någon ursäkt för att inte blottlägga våra skamliga förehavanden. Vad säger ni?