Ever heard of SPOILER ALERT? Anyone?
För ovanlighetens skull kokar jag av indignation över den brist på etikett som råder i le cyberspace (för att inte nämna min egen dåraktighet till att alltid förlita mig på Google). För vet ni vad? Jag hatar att ofrivilligt och utan förvarning snubbla över upplösningen till en potentiellt bra film/bok/serie närhelst jag företar mig en googlesökning.
Nu sammanfaller nödvändigtvis inte Hitomi Kanehara's Hebi ni Piasu samt filmadaptionen av nämnda verk under den kategorin, men det hade varit fördelaktigt om jag fått komma fram till den slutsatsen på egen hand utan att i förväg ha omdömet påverkat av ***OBS! SPOILER ALERT!*** karaktärsdöd och andra essentiella grejer, goddamnit.
Jag ska se filmen nu. Och svälja förtreten. Kanske äta en hamburgare också när jag ändå är igång.
Jag är en enarmad bandit
Vedertagen fakta: Siri Nygren är hopplöst högerhänt, vilket innebär att hon nio gånger av tio endast har nagellack på ena handens fingrar. Inkompetens.
Vimmelkantig och kantstött
Öh. Nu ska jag kravla mig ner under täcket. Är i desperat behov av sömn. Ett tolv timmar långt GREEK-maraton har fått mina ögon att anta en något rektangulär form, och så korsögd som jag nu är så är det märkligt att min näsa inte upptar hela synfältet. GREEK är förvisso inte lika awesome som jag tycker mig minnas, men... eh, några kvalitéer tordes ju serien har om jag dedikerat ett halvt dygn i dess namn? Eller så är jag bara dum i huvudet. Vi låter det vara osagt. G'natt.
Carrots help us see much better in the dark / Don't talk to girls; they'll break your heart
Så där ja. Nu har jag varit utomhus och satt celluliterna i rörelse. Det blev en fyrtio minuters vandring fram och tillbaka längs gamla järnvägen, med vinden nafsande i hälarna och B2ST flåsande i hörselgångarna. Regnmolnen såg ett tag ut att vara på väg att samla till konferens, men jag klarade mig tack och lov undan helskinnad.
Måste säga att jag älskar detta faktum: vad som för mig sker med livet som insats motsvarar i realitet en barnfamiljs söndagspromenad. En liten liten kis vinglade fram på sin cykel med stödhjulen stadigt fastmonterade, och jag var aldrig i närheten av att hinna ifatt honom. Mjau.
Notera!
Delvis ny design efter att den förra tydligen gjorde en crash and burn i Internet Explorer. Samma header, lite annat upplägg. De tards som använder IE bör för övrigt byta webbläsare snarast möjligast såvida ni inte är sugna på evig förvisning från mitt kungarike (främst riktat mot alla släktingar där ute).
Tryck F5 och ge mig offergåvor...
Detta är hemligstämplad information och ni har inte hört det från mig
Autotune må vara ett verk av djävulen - men det hindrar mig inte från att ägna mig åt urskiljningslöst fangirlande av de förpubertala k-poppare som tenderar att missbruka detta verktyg. "Fangirlande" är för övrigt en term som kan tillskrivas mig löst - röstläget håller sig inom de föreskrivna ljudnivåerna och salivutsöndringen är under kontroll. Men det är fortfarande lika förbannat ohälsosamt.
Nu knarkar jag B2ST under dygnets alla timmar. (Totalt irrelevant information - något jag noterat under en av alla dessa maratonsessioner på youtube är att en av sångarna påminner väldigt mycket om T.O.P. Kan det bero på frisyren? Ögonbrynen? Eller är det möjligtvis the excessive abuse of guyliner?) Woho, nu ska jag sova mig till vett och sans.
Ny kategori förresten.
The leaders of the world don't stand a chance
Idag var tanken att jag skulle åka till stan med mamma. Klockan åtta på morgonen ska jag dock i mitt sömndruckna tillstånd ha lyckats knåpa ihop ett sms där jag avstyrde dagens aktiviteter. Därefter har jag ett vagt minne av att mamma ringt upp mig för att fråga mig om orsaken bakom de ändrade planerna, varpå jag ska ha mumlat till svar:
"Alltså, jag ska inte till stan idag. Jag har en finne. I ansiktet."
... vaaa? Mitt vakna jag kan inte riktigt greppa logiken i detta resonemang.
Ice Cream Heaven
Ni kan betrakta mig som konverterad. Dagens kostintag har bestått av Ben & Jerry's, och jag måste nog påstå att jag är meningen med livet på spåren. Nu vet jag vad jag ska svara nästa gång mormonerna står för dörren.
Videoblogg
Dudes, jag tog ett avbrott från vardagsrutinerna igår och dokumenterade det hela i ett näpet litet klipp. Kvalitén blev dock under all kritik efter konvertering och uppladdning, så inte ens jag själv kan uppfatta vad jag säger. Mummelmummelbröl låter det som. Måste lära mig arrrtikuleeering.
Felis Catus
Objektivet har anlänt och jag är mycket nöjd! Så nu springer jag omkring och försöker knäppa alla fyrbenta varelser som kommer i min väg. De är förståeligt nog betydligt snabbare än mig men jag pinnar oförtrutet vidare.
Inhandlat
Jag impulsklickade hem ett objektiv! Canon 50mm f/1.8 II. Gick ju i dessa objektivstankar för ett och ett halvt år sedan men då blev köpet aldrig av, tänkte uppgradera(?) till Nikon i julas men kameran var slutsåld och sedan gick jag in i en kameradepression och nu bara så där badabooom! Om jag ändå är fast med mitt Canon-fossil så är det väl bara att fortsätta i det spåret tänkte jag. Objektivköpet försätter ju inte plånboken i konkurs direkt, så jag tror jag kan leva med det.
Time will see us realign / Diamonds rain across the sky / Shower me into the same realm
Deftones har släppt ett nytt album! Min kärlek till dem är inte lika villkorslös som för fem år sedan, men jag blir ändå så där löjligt knäsvag av Chino Moreno's röst. Adsgfh. Bästast av dem alla är utan tvekan Diamond Eyes; resterande låtar på albumet kan dock kräva sina omspelningar för att jag ska bevärdiga dem med min uppmärksamhet.
Det bor en sibirisk tiger i min garderob
Nu är det bara tre veckor kvar innan denna vilda best är redo att erövra världen - eller åtminstone Bjurvattnet, men världsherravälde kan börja i liten skala. S*Vintermarkens Fairytale Mee Noi är vad som står ingraverat på stamtavlan, men om det behagar kan man tilltala honom som Mee Noi utan risk för påföljder (thailändska för liten björn, for those of you who don't know the lingo).
Är han inte awesomeness personifierad? Jag får plötsligt denna överväldigande lust att flytta hem över sommaren...
I follow the light that I deem the brightest
Vildmarken igår. Fika hos farmor & farfar, medan isen låg som en illasinnad skugga över viken och allt var sig likt men samtidigt inte. Luddelurven tog plats med sin maffiga kroppshydda men likväl var det för mycket utrymme över; utrymme som skulle ha fyllts av en JumJum med tungan utanför munnen och förståndet likaså. Åh, tiden går för fort och jag springer med osnörda skor.
"Det här var Siri på uppkörningen"
Ninjatastic.
Fickparkering är min främsta styrka.
Vänta, ska skriva in det i mitt obefintliga CV.
Partystassen på
NINE TAILED FOX right @ Samul. ur backyard monsters can't save u naow, biatch!
It's a one man party
TINA HEDSTROEM
Du och IMDB sitter inne med svaren, men eftersom detta är något av en hjärtefråga för dig tänkte jag att du kunde assistera mig istället. Jag har levt under en sten det senaste året och undrar nu - är det samma Aaron Johnson från Angus, Thongs and Perfect Snogging som är med i Nowhere Boy? Och även i Kick-Ass?
When the coffin shakes and the needle breaks, come away with me
Ikväll har jag (icke schemalagd) kvalitetstid med Framtidsångesten. Det innebär att jag äter allt inom räckhåll och åsamkar mig själv ytterligare skada genom repetitivt dunkande av huvudet i väggen, samtidigt som frågetecknen och ord som NÄR VAR HUR virvlar omkring mig likt ett mjällregn. Anton agerar som moraliskt stöd några hundra meter bort, men eftersom moralhalten hos honom är minst sagt tvivelaktig antar jag att jag får lösa honom från detta kontrakt.
Frågor att besvaras (med fördel inom denna livstid):
Hur blir det egentligen med arbetsmängden i sommar när chefen tycks vilja förse hela världen med jobb? Börjar det bli dags att säga upp lägenheten och lämna eremitlivet bakom mig? Har jag gått upp i vikt igen? Är London den rätta staden att slukas av när man som jag är i avsaknad av lokalsinne och dessutom dras med kronisk rädsla för kollektivtrafik och telefoner? När ska jag ta mig tid att lära mig thailändska? Har ekonomin utrymme för plugg på Koh Lanta? etc etc etc
Käkben, kindben, åh den mänskliga anatomin
Jag känner mig manad att se The Boat That Rocked igen, enbart för att kunna screencappa alla scener Tom Sturridge medverkar i. Givetvis i ett högst vetenskapligt syfte, då T. Sturridge är ett till synes förträffligt exempel på vad den brittiska filmindustrin har att erbjuda i skådespelarväg och hur återskapar vi en sådan sensation? Det är inte så att hoppet om att överrumpla honom ensam på en bakgata är vad som får mig att överväga London som tillflyktsort till hösten. Inte alls.
Nere för räkning
Alvedon har intagits och nu väntar jag på att kölden ska släppa sitt grepp om mig. Fyra dagars jobb är i förestående och jag måstemåstemåste vara fit for fight om jag ska ha något att leva på denna sommar (snabbnudlar har för länge sedan förlorat sin tjusning).
Shiver and shake
Onsdag kväll och vi sökte den där flyktiga lyckan som endast går att finna i botten av en glasflaska. Den undkom oss dock, och istället fann jag mig själv nerbäddad i sängen med frossbrytningar. Men är det något ställe man inte tillåts dö i stillsamhet så är det på en fest. Således fick jag till min fasa uppleva hur sängen transformerades till hoppborg medan obscena versioner av gamla vaggvisor skanderades.
Love you guys, men det där var misär.
Love you guys, men det där var misär.
And the stories tumbling out, tumbling
Jag har en dröm. Egentligen är den inte min; jag har den bara till låns. Men allteftersom tristessen tuggar vardagen i bitar känns det som om den mycket väl skulle kunna vara sprungen ur min egen fantasi. De små byggstenarna i mitt huvud börjar ta formen av byggnader jag aldrig skådat och kvarter jag ännu inte förirrat mig i, och vissa dagar är det svårt att särskilja på vad som ursprungligen var mitt och ditt. Kan man ta någon annans skapelse och göra den till sin egen? Det här luftslottet, det tillhör inte mig, men jag tror mig vilja ha det.
Tickle me pink
Jag är hungrig. Inte på apor, utan på sol och värme. Det ljushuvud som förargat de nordiska vädergudarna har i mina ögon gjort sig förtjänt av en livstids tjänstgöring som Förste Tvättare av min broders strumpor. Snöblandat regn (som vi idag förärades med) är föga uppskattat.
Idag gjorde jag förresten storstilad comeback på jobbet. Okej, så de öronbedövande bifallsropen uppfattades endast av mina öron, men det innebär för den delen inte att de aldrig yttrades. Typ. Alltså, jag vet egentligen inte vad jag svamlar om så vi skyller det på den enorma glädjen över att GurraG härjar i trakterna igen. Peace out.
