JAG LEVER
3 kvällar avklarade, en sista kvar!
SIRRE DOES NOT APPROVE
TAEMIN. WTF. VAD HAR HÄNT MED DITT HÅR. JAILBAIT NO MORE. VAD HAR HÄNT MED HELA SHINEE. NI SER UT SOM J-POPPARE À LA 90-TAL. LIKSOM. VARJE MEDLEM REPRESENTERAR EN ÅRGÅNG AV TÄÄÄSKIGA HAIRDO'S BURNA AV FORNA J-POPPARE UNDER DERAS GÅNGNA KARRIÄRER. EN KAVALKAD AV NESLIG HÅRHISTORIA. JAG PALLAR INTE. OCH LÅTEN ÄR BLEEEHH.
Ny design, yo
Ytterligare en opersonlig skapelse att avtäckas för allmänhetens beskådan. Några småfel här och var som jag ska försöka ordna senare (alternativt säger jag fuuuuuu och låter det vara). Tryck F5 för att uppdatera. Ska bege mig iväg till jobbet nu under strålande solsken och allt. Gråter lite inombords. HEJDÅ.
Jag är bacon
Fan alltså. Värmen inomhus är outhärdlig. Klibbigt, krypande obehag som omsluter mig från alla håll. Målsättningen är att överleva natten i mitt gamla sovrum, men avsaknaden av fläkt och syresättning gör att utsikterna ser mörka ut. Katten svalkar sig i akvariet och passar samtidigt på att decimera dess bestånd. Mee Noi 1, guldfiskar 0. Jag ska följa hans exempel även om sushi aldrig riktigt tilltalat mig.
Nong Nuy
... with Princess Leia lurking in the background.
Retards unite
Det har gått så pass lång tid sedan jag kom hem från Thailand att resan börjar kännas som ett preskriberat brott. Kanske dags att sammanfatta allt innan jag blir alltför ålderstigen och faller offer för senildemensen? Visserligen var höjden av dekadens på denna familjesemester typ att mitt tioåriga kusinbarn försökte gifta bort mig med den lesbiska granntjejen, men vi måste alla börja någonstans. Och då jag sedan några dagar tillbaka håller såväl mina som Steffes och kusinernas bilder som gisslan finns inte längre någon ursäkt för att inte blottlägga våra skamliga förehavanden. Vad säger ni?
Ja [√] Nej [ ] Kanske [ ]
I buy it but it don't measure up, what is the missing ingredient?
Hej bananer! Här har ni en ny favviz att köra på repeat hela natten lång.
Myggattack i värmebölja
Phew. Luften är som en solid, levande vägg av värme; tänk er den som ett mytologiskt djävulsmonster vars flåsande, pseudo-perversa andning försätter världen i dallring, så har ni ett hum om vad jag talar om. Om det inte vore för den huvudvärksinducerande åskan som ständigt hägrar i horisonten skulle jag kunna njuta av det och låtsas befinna mig utomlands.
Nu är jag i alla fall tillbaka efter att ha företagit mig en ytterst okaraktäristisk kvällspromenad. Efter jobbet kände jag mig nämligen alldeles för rastlös för att spendera återstoden av kvällen i en bastu till lägenhet, så rätt vad det var befann jag mig utomhus med snörda skor och huvudet fyllt av norrlandsromantik. Allteftersom jag gick ersattes dock den luftburna värmen av mygg och slutligen sprang jag gatlopp för att undkomma de blodtörstiga flygfäna.
Alltså. Myggor. Det tar emot att säga detta, men jag föredrar nog åmande Twilight-vampyrer framför dessa vilda bestar. De förstnämnda verkar åtminstone följa en hederskodex medan myggorna attackerar utan urskiljning. Jag orkar inte med fler bett. En attack till, och jag ser ut att ha återvänt till de traumatiska dagarna som pubertal unge med överskott av finnar. Orkar inte.
Everybody's saying blah blah blah
Nu har jag vankat av och an sedan klockan elva på förmiddagen i väntan på att bege mig till jobbet. Av de olika arbetsturer som finns är nog 16-21 den jag uppskattar minst (13-16 är inte standard så den vägrar jag överhuvudtaget tänka på). Jag har en tendens att stressa upp mig otroligt mycket inför saker som är i förestående, så med 16-21 tornandes över mig som ett ogenomträngligt betongtak vet klaustrofobin inga gränser. Argumentet om att man i princip har hela dagen ledig biter inte på mig - ju senare jag börjar, desto längre tid har jag på mig att driva mig själv till vanvett.
Se, en och en halv timme kvar och fradgatuggandet har redan nått sitt klimax. Synd för mig att den här sommaren till större delen består av turer som denna.
Om brist på inspiration
Orden leker tagen och jag är den där som snubblar över mina egna fötter medan resten av deltagarna rör sig i ultrarapid. Det har färgat av sig på verkligheten också utan att jag förstår hur det gått till. Håglöshet is the new black, även om jag gör mitt bästa för att gå emot trenden. Jag tänker mig att... järntabletter är en del av lösningen. Och andra piller också för den delen, men vi bör nog hålla oss inom ramarna för vad som är rimligt. Nu ska jag titta på hälsovådliga saker såsom fotboll och kattungar. Peace out.
