Du & jag, Thailand
Flip, flop and fly
Jag har vid upprepade tillfällen ertappat mig själv med att youtuba detta klipp, för att sedan titta på det under hänförd tystnad. Det är minst sagt oroväckande att mitt undermedvetna finner detta den ultimata kvällsunderhållningen. Än mer skrämmande är dock det faktum att jag trots triljoner views fortfarande lever i det fördolda vad gäller flygsäkerhet.
Redan vid inledningen börjar det kittla i maggropen och det är som om hela jag genomströmmas av sockerdricka. Vad som egentligen sägs eller utförs registreras inte. Det är hur det görs, det inbillade mullret från flygplanet samt vetskapen om att när jag ser detta utan youtube som mellanhand så har jag tillryggalagt flygterminaler, passkontroll och framförallt kyla bakom mig. Resfeber, oh my!
I'll be a good time gambler, I'll be a restless wife
De mentala packlistorna jag gått omkring och komponerat ihop har idag fått sättas på pränt. De är tämligen oanseliga; desto mer intressant är vad mamma kan tänkas stuva ner i sin resväska. 2007's makaroner, gardinstänger och frusna lax innehar än idag titeln som Märkligaste Föremål Att Inta Paradiset Med.
Fyrtiogradig resfeber
Jag håller på att förgås av längtan. Det är nu den riktiga nedräkningen börjar!
Slow motion, see me let go
Jag är rastlös och less på att enbart vistas inom dessa väggar. Det känns som att jag befinner mig i karantän, vilket på sätt och vis stämmer. Varför måste tillvaron vara så himla grå och miserabel, precis som detta förhatliga nordiska klimat? Ååhhh, frustration. Ta mig härifrån vid dagens slut.
I told them I invented Times New Roman
Nu är det endast 169 dagar kvar tills jag intar Suvarnabhumi och sömndrucket navigerar mig fram genom ett hav av gulklädda thailändare. Har aldrig varit mycket för socialt umgänge, men utsikten av att tvingas armbåga mig fram genom en massiv asiatisk folkhop har aldrig varit så lockande som nu.
Thailand, Thailand! vill jag skandera, men befarar att grannarna värderar skönhetssömnen högre än mitt behov av att få uttrycka min längtan till fosterlandet. Således nöjer jag mig med att presentera detta filmklipp (vars kvalitet dessvärre kraftigt reducerades vid uppladdning):
tl;dr: E.T phone home.
Hail to whatever you found in the sunlight that surrounds you
Jag saknar att vakna upp i ett överhettat rum till det surrande ljudet av en fläkt på högvarv; tassa barfota längs grusgången till min mosters hus för att sedan dricka rykande het ovaltine och titta på lakorns på flimrig tjock-tv.
