Jag ber om ursäkt för försummelsen och hoppas att ni inte är alltför svältfödda på kärlek. Alla tankar på bloggande har tillfälligt åsidosatts då jag varit upptagen med att städa, packa och pyssla om Skamligheten så att den ska vara i något fungerande skick vid take-off.

Det mesta är till min belåtenhet, med undantag för en punkt. När jag efter mycket slit med packandet fortfarande kan se väskbottnen vet förvirringen inte till sig - sedan när har jag kunnat hålla mig under maxvikten? Det handlar inte om att jag försökt begränsa mig oavsett vad jag tidigare skrivit utan denna gång har jag faktiskt för lite kläder. Och här trodde jag att jag kände mig själv.