Mitt plan har inte störtat och gjort mig medlem av Lost-ensemblen; istället är det hotellets rövarpriser (1800 bht för 20 timmars wi-fi) som strandsatt mig på en teknikfri oas. Nu har jag delvis kapitulerat och sökt mig till datorerna i lobbyn för att publicera ett inlägg jag knåpat ihop på Skamligheten. JAG VET ATT NI GILLARE.

Resan hit var ett enda stort BLÖ. Jag köpte en värdelös bok, sov ingenting och hade magsmärtor som fick mig att önska livet ur mig själv.

Mina släktingar mötte upp oss på flygplatsen och när det första glädjeruset lagt sig väntade ett kaotiskt uttåg från Suvarnabhumi. Efter att ha sprungit ett oräkneligt antal gånger fram och tillbaka mellan alla våningsplan för att hitta till vårt transportmedel var det lite som i The Terminal, men utan en Tom Hanks som publikmagnet – det kändes som att det var läge för att ge upp alla tankar på att någonsin ta oss från flygplatsen och istället ägna sig åt att reka stället för att finna en städskrubb att bosätta sig i.

Men till slut, åhhh, till slut, hallelujah, ära vare fungerande telekommunikation, undkom vi Suvarnabhumis klor och fann oss cruisande genom ett grådisigt och knappt vaket Bangkok medan jag snarkade ikapp all den sömn jag gått miste om.

Cha Am is the place to be at the moment eftersom jag befinner mig här. Fråga bara holländarna - jag är deras dagliga underhållning när kusinerna tålmodigt försöker lära mig dyka från poolkanten. Förmiddag som eftermiddag tumlar jag ner i vattnet i vad som nu döpts till ostkroks-movesen, medan alla kring poolen andäktigt tittar på för att sedan brista ut i dånande skratt som får celluliterna att emigrera i alla möjliga väderstreck.

Bortsett från svinneri med internetpriserna är hotellet frickin’ amazing med all sin service. Orten i sig är dock lite av en besvikelse. Jag har inte badat i havet ännu, bara blickat ut över ett grådaskigt tumult till hav medan bananbåtsförsäljarna lagt in den ena attacken efter den andra. Det är knappast en vy som tar andan ur en, och de som säger att Cha Am/Hua Hin har bland de sämre (grumligare) badvattnen i Thailand har rätt.

Nu ska jag ta och avsluta detta inlägg. Ha det bra där ni är så hörs vi kanske senare ikväll!