Åh, kompis. Rygg- och axelparti värker så fruktansvärt mycket och det värsta är att det är helt självförvållat. Jag fann mig nämligen en märklig mekanism på jobbet häromdagen och var naturligtvis inte sen att fingra på den. Hade visserligen sett den förut, men antagit att det var en defibrillator som hamnat på villovägar i hemtjänstens lokaler.

När det sedan visade sig vara en massageapparat (att jag aldrig lär mig...) visste min glädje inga gränser. Instruktionerna jag fick var simpla: placera apparaten mot väggen, varefter du stödjer dig mot den med ryggen. Beroende på hur mycket tryck som appliceras masserar den sedan i varierande grader av hårdhet.

Sagt och gjort. Det var inte möjligt att fallerera här, inte. Grejen är bara den att jag aldrig lärt mig det där med måttlighet, så jag var dessvärre på den som en golddigger som vädrat sig till ett miljonarv. Det var hårt. Det var närgånget. Och idag lider jag av sviterna.

Aaaaj.